Hemma med feber och ont i halsen idag. Förutom en timme när jag åt lite frukost så har jag sovit och vaknade nu. Är fortfarande lika trött!!!

Känner mig svullen i magen denna veckan. Nämnde det för   son i mina sms inatt och han tyckte jag skulle äta en matsked bikarbonat och svälja ner med vatten tre gånger om dagen så skulle man bli av med det.

Jag tycker det låter livsfarligt :)

Vet ju att det är för att jag har ätit massa kolhydrater det senaste.

Både massa ris och massa frallor.

Så jag kör några dagar med sallad nu. För att bli av med skiten ur kroppen igen.

Mätte mig dock imorse och jag är tydligen inte så svullen som jag känner mig. Har inte gått upp i cm över magen utan ner 1 cm till.

Så nu har jag nått ett av mina mål där :) Är under 80 cm.

Nu ska jag gå och lägga upp lite smarrig kycklingsallad och se om jag har någon mogen avocado till det.

Har slarvat med maten nu några veckor. Så nu har jag bestämt mig för att resten av denna veckan blir det sallad till middag.

Ska försöka få ordning på kroppen ännu mer.

Kompisen har som mål att komma ner till 100 i vikt till nästa sommar. Jag satte mitt eget mål på att komma ner 10kg i vikt.

Ska bli skoj att se om man lyckas. Nu ska jag inte följa detta slaviskt. Utan ska leva som jag gör nu. Försöka äta lite nyttigare och försöka få in något mer träningspass mot vad jag har nu.

Ikväll är det mys. Har ätit god mat, väntar på att tvättmaskinen ska bli klar så jag kan ta ett varmt bad, har tänt levande ljus och mår allmänt ok just nu.

Så gott jag kan må.

Imorgon ska jag pussla ihop möten, träning och blodgivning. Men det ska jag väl klara antar jag :) 

Är ganska öppet med det mötet. Är på hela dagen men behövde man gå ifrån var det bara att göra. Och egentligen tror jag inte det tar så lång tid. Hur mycket kan man prata om en enda sak egentligen. Bättre att jobba på egen hand och lösa problemen efter hand istället.

En hemsk tanke. Men jag har blivit hårdare i sättet mot folk. Och har inte lika mycket tålamod. Säger mer vad jag tycker och tänker och bryr mig inte om att ge folk en andra chans.

Jag är fortfarande snäll, och vill hjälpa folk. Men tänker efter före. 

Idag har jag en sån där hemsk sakna dag. Vill bara att telefonen ska ringa. Men det vet jag att den inte gör. 

*det finns bara en sak som är enkelt med honom och det är att älska honom* Det är ord som aldrig har stämt så mycket som där.

Jag håller med dom orden fullt ut. 

För det mesta är dagarna roliga och jag njuter av tiden. Men sakna dagarna är jobbiga.

Jag är så glad att han har gett mig sin familj när han själv inte kan. Det gör mina dagar lättare. Dom vet hur det är och känner honom också. 

Jag får alla glada stunder berättade för mig. Alla hyss, tokigheter och underbara saker.

Det bästa är att allt dom säger speglar det jag själv märkt och känner. Vi delar det jobbiga. Finns ingen runt om som kan veta hur det känns eller är. Då är det skönt att ha några som vet.

Där finns en familj jag tagit till mitt hjärta totalt.