Är så svårt att förklara för folk som inte känner dig hur otroligt bra du kan få mig att må även om vi inte träffas. Hör jag inte din röst på ett tag blir jag orolig. Men inte alltid vi kan prata i telefon. Vet ju att varje gång du inte är på sjukhuset ringer du mig flera gånger om dagen. Varje gång du är på sjukhuset smyger du med telefonen under täcket för att kunna messa med mig. Om allt och inget och våra hemligheter vi har.

Att höra din röst ha sån otrolig livslust får mig glad. Har saknat den rösten senaste veckorna. Att ha dig i telefonen fick dom hemska sms:en att blekna. För du har fortfarande din vilja kvar. Och det betyder ALLT!!!

På något sätt har dom två mest olika människor hittat vänskap. Och den vill jag inte vara utan en enda dag. Ska njuta varje dag jag har dig kvar!