Jag är så fruktansvärt trött på alla motgångar i mitt liv just nu. Vill bara bli av med allt och vara glad igen.

Inte ta skit från vänner, inte vara dålig, inte ha sjuka vänner som man inte vet hur det kommer att gå.

Jag ställer ALLTID upp för mina vänner. Men jag kan inte alltid se allting, kan inte se om saker är fel. Vill inte

få skiten för att någon annan mår dåligt, vill inte att personer ska skylla på att jag mår dåligt när det är något dom

själva inte kan hantera.

Jag tar åt mig så jävla mycket av allting just nu så allt känns bara skit. Denna veckan har varit katastrof. Trodde inte jag kunde bli mer ledsen än innan men så fel hade jag. Orken är totalt slut hos mig. Så fruktansvärt totalt slut.

Hade jag kunnat lämna allt och flytta så hade jag gjort det. Gett upp allt runt omkring mig.

Vad som än händer just nu så känns det som att jag står helt ensam. Har ingen familj runt mig som tröstar när jag mår dåligt. Finns ingen jag kan prata med allt om. Skulle jag säga allt skulle jag bara få konstiga blickar tillbaka. Så mycket jag måste bära på just nu som jag inte vill.

Jag orkar inte hålla ihop allt.