Jag fattar inte. Jag har världens goaste säng, jättemys i sovrummet med endast en julstjärna tänd, nya lakan och egentligen är jag väldigt trött.

Har dessutom längtat heeeela veckan efter att få sova ut hur länge jag vill.

Och vad händer, Man vaknar klockan 6!!!

Är piggare än vad jag har varit på hela veckan och kan inte somna om *suckar djupt* vad är det för fel på mig!!!

Nåja. Får bli surfa runt lite och se om John Blund upptäcker sitt misstag med underdosering av sömnmedel på den här tjejen.

Haha idag borde jag vara ute och supa med jobbet på AW. Hade varit skitskoj då vi alltid har roligt när vi gör saker ihop. Både träning, fest eller faktisk har vi roligt på jobbet också.

Men efter sjukhuset imorse så infinner sig inte partyhumöret på mig så jag väljer faktiskt att bara vara hemma och kolla på film.

Är det kärringvarning på det eller vad?

Förr var jag jämt på fester. Bil, mc, vanliga. Men nu är det skönt att bara vara hemma.

Snöar gör det ute också :) Mera lappmögel yeeeeyyy. Känner mig som den enda i Göteborg som faktiskt älskar snön :) 

Duktig är jag ikväll också. Inget godis. Det närmsta godis jag kommer ikväll är en stooooor kopp te eller flera :)

Har duschat och skrubbat hela kroppen så man är len och känner sig som en ny människa igen. 

Behövdes då såret från imorse börjat blöda. Då känner man sig inte så rolig.

Håll tummarna för att gymerbjudandet jag har fått går igenom!!!

Klart jag vet vad jag får i julklapp! Vet inte ni vad ni får? ;) Enda anledningen till att jag vet vad jag får är för att jag ger mig själv julklappen :)

Vem ska annars göra det liksom ;)

Det jag har mest gemensamt med    i mitt liv är att vi faktiskt båda hatar julen. Vi hade båda varit nöjda med att vara hemma och bara vara. Hoppas vi får lösa det tillsammans någon gång :)

Min julklapp ja...vad är det för något? Det kommer jag inte tala om......än.

Det kommer senare.

I mellandagarna för att vara mer exakt.

Men jag tänkte lääääänge innan jag bestämde mig för den julklappen.

Den kommer inslagen.....men inte så här fint :)

Fick höra förra året på jobbet av en kollega att hennes man gör lussebullar med vanilj eller vad man nu ska kalla det (som vanliga vaniljkanelbullar men med saffransdeg och russin) 

Resultatet:

Lite suddig bild har inte världens bästa kamera. Men det luktar sååå gott av saffran och vanlij här hemma nu :)  

Vart är vi på väg egentligen? Är det så här att vara vuxen? Jag  mår dåligt, folk runt omkring mig mår dåligt. Vart finns dom som är fullt ut lyckliga utan problem alls. Finns dom?

Det är sjukdomar och annat som spökar. Förhållanden som inte håller, nära och kära som har problem osv.

Jag minns inte när jag var lycklig senast. Men jag verkar absolut inte vara ensam om det.

Varje kväll tillbringar jag timmar med att stötta och peppa folk. Samma sak på jobbet. Där är också stötta och peppa.

Jag hoppas att 2011 är året då alla mina nära och kära blir friska och lyckliga. Dom som inte har kärlek i sitt liv ska hitta den äkta och sanna kärleken. Kärleken som är trogen, får dom att må bra och leva lyckliga.

Jag hoppas att 2011 är året då dom kommer på botemedlet mot cancer.

Och jag hoppas att 2011 är året då jag själv får tillbaka glädjen :)

Vi är snart där nu......vi lägger detta året bakom oss nu tycker jag. Siktar mot må bra!!

Eventuellt kommer jag att skaffa en julklapp till mig själv. Det är lite hemligt fortfarande vad. Men så fort jag vet kommer jag att visa :) 

Behöver verkligen något uppmuntrande.

Väntar med spänning för att få veta resultatet.....

Hade ett lååångt samtal på telefon idag med min läkare. Han ringde för att ge mig provresultat. Och det var inga glada nyheter alls.

Jag bara känner när är det dags att få andas? När kan jag få ha det bra och vara riktigt lycklig? 

Det har blivit för mycket för mig!

Och på allt så vill folk i omgivningen att jag ska vara deras psykolog när det gäller bekymmer. 

Längtar efter den som bara säger hey kom igen nu tar vi ett glas rött och njuter en stund. Glömmer alla problem.

Fick iaf bokat tid med läkaren nästa fredag. Känns som att vi börjar känna varandra bra. Märks att han inte ens läser i min journal för att veta vem jag är.

Tycker han är väldigt bra. Han vet verkligen vad han ska säga och hur jag tänker. Det finns ingen stress alls med honom utan han tar sig tid, förklarar och lyssnar. Peppar och pratar. Känns tryggt att ha en sån läkare i allt elände.

Eller ja. Jag har faktiskt två sånna läkare. En på vårdcentralen också som har hand om min artros.

Och så denna då som är specialist på sitt område.

Jag har blivit kass på att skriva :)

Men jag har helt enkelt fastnat i serien Merlin :)

Kommer snart tillbaka igen :)