Idag har varit en bra dag på jobbet. Bra möten, bra att göra och avslutning med en pensionsavtackning med landgång, champagne och världens godaste tårta :) 

Det var en kladdkakebotten med passionsfruktsmousse  sååååå jävla gott :D

Det måste jag göra hemma!

Just nu står en smaskens kalvgryta på spisen och puttrar. Börjar lukta gott. Ska trycka ner massa grönsaker i den sen istället för potatis till :) 

Idag har mina tankar befunnit sig ett och ett halvt år tillbaka i tiden. På allt jobbigt som var då, på hur otrygg man kände sig. På allt som var roligt, på alla känslor.

Allt kom tillbaka av att träffa ett litet barn igen. Ett vackert barn som är helt underbar.

Ett handikappat barn. Som jag inte träffat på ett och ett halvt år. Att han så självklart kom ihåg mig och kom till mig. Ville att jag skulle vara med honom och leka. Att få se hur mycket han har utvecklats sen sist jag såg honom. 

Att han känner sig trygg med mig trots att vi egentligen inte känner varandra. Sist vi träffades pratade han med få ord. Och nu har liten blivit stor. Han har lärt sig prata mer och mer.

Tänker tillbaka på hur    och jag var barnvakt till denna underbara lilla pojk. Hur mysigt det var när vi spelade spel, tog kort och bara var. När vi låg i soffan och bara myste och hade det bra.

Min ovana vid barn och hans enorma kärlek till barn.

Jag kommer nog alltid minnas glädjen hos den lilla och den stora pojken när dom busade med varandra. Så härligt att se.

Varje gång jag vill bli glad plockar jag fram dom bilderna och tittar på dom. Det är hur han är för mig. Så som det var då. 

Den sidan ser inte många hos honom. Dom ser den som är onåbar, kall och egen. Den som drar sig undan från folk och väljer att leva själv.

Men för mig är han just den han var då. Den som jag och hans son ser och får vara en del av.

Den som vi saknar varje dag.

Pratade med min mamma i telefon. Hon och hennes släktingar har börjat skriva ner lite av sin livshistoria för att spara till senare generationer. Hon vill att jag ska göra detsamma.

Dom lägger med lite minnesbilder och förklarar minnet till just den bilden. Skriver om barndomsminnen osv. Mamma är redan uppe i 60 sidor och har bara kommit till 20-års åldern.

Deras dröm är att alla i släkten gör samma och sparar för kommande generationer. Att dom påbörjar en tradition.

Jag tycker ideén är intressant. Men tvivlar genast på min förmåga att skriva. Det jag lätt glömmer bort är att detta inte ska skrivas ihop på en dag. Utan att det bit för bit ska fyllas på under mitt liv. Som ett fotoalbum med en historia till.

Jag sa till henne att jag vill läsa hennes för att kunna se hur det ska se ut i stuket. Hur man formulerar en sån. 

Får se vad som kommer utav detta.
Kan iof tänka mig att det kan vara roligt. Tänk om man hade haft en dagbok av tex. farmors mamma Lydias liv. Eller farmors för den delen.

Sånt hade varit spännande att läsa. För att se om ens förfäder på något sätt var lik en själv. Samma med bilder. Man kanske ska påbörja den biten.

Mammas släkting har lagt ner ett jättejobb på släktforskning. Så här fylls det på fast med mer detaljerad information om personerna som lever nu...

Ett ord jag har börjat fundera över btw. Förkylning stavar jag det. Men jag har märkt att det är väldigt många som skriver förskylning. Enligt stavningen här så är förskylning fel. För-kyld det stämmer väl mer än för-skyld.

Nåja till saken. Jag har feber, täppt näsa och dåligt humör.

Räknas det som dödssjuk? 

Har planerat att jobba hemma imorgon så jag kan ligga nedbäddad och göra nytta samtidigt. 

Fredag kan jag inte då dagen är fullspäckad med möten och efter jobbet göra tårtor och smörgåstårtor...

Nu blir det mysa med lillskrutt i soffan. Tur man har en kelig liten kisse när man mår dåligt i övrigt :)

Underbara Anne-Lie du är nog den snällaste person jag sprungit på! Så härligt snäll mot dina föräldrar och underbar mot djur!

Fler människor borde gå genom livet som du gör!

Du är bäst!!!

Eller ja jag är förkyld. Döv kommer på köpet. Känner mig som en gammal kärring som skriker VAAAA till kollegorna på jobbet när dom säger något.

Men det blir nog bra detta. Mår inte dåligt än iaf. Är bara döv och däbpt i däsan.

Har fortfarande planer på att köra body pump imorgon. Hoppade ju över träning idag. Räcker inte det? 

Mår jag som idag så kör jag träning. Får jag massa feber och skit hoppar jag över det.

Ska ta lite alvedon innan jag går och lägger mig tänkte jag och c-vitamin.

Här ska jävlar i mig inte mås dåligt!

Då har ytterligare en helg sprungit förbi i rekordfart.

Fattar inte hur dagarna kan gå så snabbt.

Nästa helg blir full med fixa kalas. 

Trotts att jag är lite förkyld har jag packat träningskläder. Tror jag äntligen börjar bli fast i träningen. Och det är tack vare N och T som pratar så bra om det.

Idag blev det packa simkläder. För simma kan jag ju göra även om jag har en talle i näsan.

Sen tisdag är det body pump. Onsdag har jag inte bestämt något. Torsdag är body pump, fredag och lördag kan jag inte träna alls. Söndag får jag se hur pigg jag är :) 

Så här har jag det hela tiden hemma just nu. Kan inte gå någonstans utan att lilla bebis kastar sig ner på mina fötter och ska kela.

Sätter jag mig eller lägger mig någonstans ska han också var med. Men han är så himla mysig. Ångrar inte en dag att jag skaffade denna lilla personlighet!!!