Jaha då vart det sjukhuset idag igen då. Går ca 1½ månad mellan besöken.

Fick massa bedövningssprutor och sen brände dom igen.

Ena sprutan tog inte så där kände jag. Så satte han en till spruta men kände ändå :P Den ville helt enkelt inte ta. Så nu vet jag hur det hade kunnat kännas om bedövning inte fanns :P AJ!!!!!

På dom andra ställena där frågade dom om jag kände något och jag mest öhhh bränner ni nu? Nä då känner jag inget.

Nu dock när bedövningarna börjar släppa känns det lite obehagligt.

Riktigt bra dock. Upptäckte det igår. Ringde idag och fick tid samma dag. Hon ville först att jag skulle få andra sjukhuset att skicka remiss. Jag sa men dom har sagt att nu är det bara att ringa till er nu när jag inte behöver riktig operation. Jaaa så var det förr kommer hon med egentligen borde du gå via dom eller vårdcentral för remiss.

Jag sa sist jag blev runtskickad på remiss ledde det till operation TVÅ gånger. Jag vill INTE ha det så igen.

Oj oj oj nej nej då klart du inte ska behöva ha det så jag har en återbudstid idag kl 3 går det bra?

Jajamen tyckte jag tackar så jättemycket för hjälpen.

Konstigt att det är så långa köer i vården när dom kan dra fram en tid med en gång ;)

Varför ens tjafsa om hon nu hade ett återbud? Hon såg att jag varit där innan ju. Jag vet ju vad min diagnos är och hon med och vad man gör åt det.

Samma sak på "min" kirurg på det andra sjukhuset där ringer jag direkt och bokar en tid. Ingen remiss där heller efter första besöket.

Tror inte riktigt folk förstår hur jag har haft det. För det är ingen som riktigt frågar. Och om det lilla jag berättar så känns det som att dom mer äcklas av och tycker det är jobbigt. Så oftast håller jag tyst och säger att det är bra.

Jag drabbades av en sjukdom. En hysch sjukdom som man inte kan prata om utan att folk blir äcklade. Men jag valde att berätta om det, det är alldeles för jobbigt att vara ensam om det tänkte jag. Men på ett sätt blev jag ensam ändå.

Hur jag har mått i samband med den har lett till att jag får äta lugnande tabletter dagligen för att inte få dom hemska gråtattackerna jag fick innan. Attacker när jag gråter så jag inte kan andas och känner för att skrika rätt ut men inte kan. Attacker när hjärtat rusar i panik och jag känner hur det trycker hårdare och hårdare mot bröstet. Allt det här har även slitit rejält på min ekonomi. Vilket har gjort att även det enklaste nöje har jag fått dra in på. Något som börjar gå åt rätt håll nu.

Och även sjukdomen börjar gå åt rätt håll. Inga mer operationer nu ser det ut som. Den är inte dödlig på något sätt det finns dom som har det bra mycket värre. Men psykiskt sliter den. Det är hela tiden tankar som gnager sönder allt må bra i mig.

Jag har haft en vän i allt detta. En som inte dömer mig, en som på minsta lilla tonfall hör hur jag mår dom dagarna jag mår som en potta skit. Som förstår hur jobbigt det är att gå med ständig smärta, som vet hur mycket det sliter när ekonomin inte är med riktigt, som lyssnar i alla väder och håller mig på jorden när jag får panik. Som utan problem sitter tyst i telefonen och lyssnar även om ord inte kommer från någon av oss och jag bara gråter. Och det gör denna människan hur dåligt det än är själv. Vet inte var jag hade varit idag om jag inte haft honom. Jag behöver inte oroa mig för att saker jag säger där förs vidare i andra versioner eller över huvudtaget förs vidare. Jag behöver inte oroa mig för att han ser ner på mig. Jag behöver inte oroa mig för att saker tolkas annorlunda än vad jag verkligen menar.

Precis som han finns för mig när jag mår dåligt finns jag för honom när han mår dåligt. Vad folk runt omkring än tycker.

Det är den enda personen jag kan gråta inför utan att känna att jag skäms. Som jag vet inte skulle vända sig bort från mig.

Han låter mig gråta ut sen får han mig att skratta och tro på att allt kommer att ordna sig som är jobbigt.

Ibland behöver man bara det. Någon som talar om att allt kommer att ordna sig. Vi löser det här tillsammans. Du är inte ensam.

Det ger kraften till att orka samla ihop sig igen och fortsätta slåss lite till. Jag önskar att alla som mådde dåligt hade en sån vän i sin närhet.

Man behöver inte få en dödlig sjukdom för att bryta ihop och inte orka. Ibland orkar man helt enkelt inte. Det är då man behöver sina vänner. Ett skydd att kunna prata med en vän utan att alla får veta. Ett skydd att någon lyssnar utan att döma. Att helt enkelt kunna få gråta ut och prata av sig och veta att detta stannar mellan oss.

Jag önskar folk runt omkring mig kunde krypa in i min kropp och se hur många trådar han trasslar ut. Och förstå att det inte är han som får mig att må dåligt. Tvärt om han är den som håller mig lugn och torkar tårarna hos mig även om vi inte är på samma ställe.

Japp jag erkänner :) Jag är en dååålig människa.

Har faktiskt inte orkat gå in och skriva någonting på länge. Har mått alldeles för kass för det.

Men jag hoppas att det börjar ordna upp sig nu lite iaf!!!

Finns vissa saker jag inte vågar skriva om. Då är jag rädd att det inte slår in om jag nämner det högt. Känns som att varje gång man gör det så skiter det sig.

Jobbet går bra. Varit en jättestressig period men även den håller på att lugna ner sig nu känns det som.

Längtar efter värme och sol! Känner jag behöver det där med att kunna vara ute och njuta i det fina vädret. Känner mig ständigt frusen som det är nu.

Och på onsdag är det dags för läkaren igen :( Tjejen som aldrig blir frisk känner jag mig som. Men denna gången hade jag tur att få en tid utan att behöva vänta i massa veckor så att det växer.

Hoppas bara att jag slipper undan operation denna gången!!

Jag var på återbesök hos läkaren idag. Det är fortfarande inte bra :( Han la på något medel på skiten så att det ska fräta bort det. Och det sved så jävulskt. Sen gjorde det ont och nu blöder det igen :(

Jag orkar inte ha ont och blöda mer nu. Är så trött på det!!!

Vill vara frisk och glad och ha det bra. När ska det komma?

Har gått med detta sen i juli nu.

Fattar inte. Hur kan man vara så här jävla trött!!!

Knappt så jag orkar hålla ögonen öppna och har gäspat hela dagen på jobbet. Ska ta och vila en sväng innan   ringer.

Vill ha bort smärtan nu. Tror att det är den som gör att jag är så ruskigt trött. Känns värre än värst nu när man har börjat röra på sig igen.

Puh....första dagen efter två veckor hemma är AVKLARAD!!!

Känns riktigt skönt. Dagen har gått jättesnabbt. Min nya chef var och hälsade på. Lång, mörk och verkade riktigt trevlig :)

Sen så har ju alla på jobbet tagit sig en sväng förbi mitt skrivbord för att fråga hur operationen har gått och hur jag mår osv.

Blev lunchpromenad i det härliga vädret :) nackdelen var att efter halva så bröt jag och tyckte att vi kunde gena för då kände jag hur såren gick upp :(

Men riktigt härligt väder var det ute :)

Enda nackdelen idag är att eftermiddagen har varit riktigt jobbigt att sitta och gå. Gör ju ont som fan när man börjar röra på sig igen och man är fortfarande bra trött.

Om en liten stund kommer vännen med sushi :) Blir bortskämd och bjuden på det idag :)

Helt otroligt att dom här två sjukskrivnings veckorna har gått så jävla fort. Jag känner mig fortfarande lika trött som den dagen jag kom från sjukhuset. Såren har läkt bra utvändigt men invändigt är det fortfarande inte läkt. Vilket medför att jag har fortfarande väldigt svårt att sitta. Det gör ont.

Så vi får se hur det går imorgon för mig.

Dagen kommer att bjuda på ett besök av min chef och min chef to be. Vet inte när under dagen dom dyker upp. Så man får väl ta kostymbyxor och slänga på lite mascara imorgon ;) Helst hade jag haft mysbyxor på mig, konstigt nog är det bekvämast just nu.

Häromdagen blev jag glad. Köpte en nalle till   för ett år sen när han mådde dåligt. Har aldrig frågat om den kom fram (nallebud) men häromdagen när vi pratade berättade han att den nallen jag köpte står på hans nattduksbord. Lite sött att den stora tuffa pojken uppskattar en sån liten present :) Men glädjande.

   Skyddsnalle

Jodå jag vaknar halv åtta på morgonen och får för mig att inte sova längre.

Så jag går upp, tar en dusch och fastnar i soffan framför datorn. VARFÖR? Jag kan ju sova hela dagen om jag vill.

Nåja det löser sig nog :P

Fick ju gjort rent såren iaf. Nu ska jag ta första tre pillrena av dagens 10.

Och en kopp te :)